panikslagna lyckofjärilar
Om 46 dagar kommer Malin, min värdfamiljs nya au pair, hit tills Ross. Om 59 dagar åker jag till Hawaii och jag är officellt inte en au pair längre. Paniken/spänningen/skräcken/glädjen i det!!?! Jag kan inte riktigt greppa tanken och går från att gråta över att snart inte leva detta liv längre till att vara överexalterad på att få komma hem till Sverige igen. Jag kan inte bestämma mig för om jag vill att veckorna ska gå superfort eller uberlångsamt men jag hoppas i alla fall att det blir de bästa veckorna någonsin.
Hej! Din blogg är verkligen superfin! Jag har följt den ett tag och tänkte att det kanske var dags att skriva något :) Jag är själv i ansökningsprocessen och drömmer mig bort på andra au pairers bloggar, haha. Du verkar ha ett kanonår och jag längtar verkligen tills jag själv får åka, förhoppningsvis till sommaren :D Kram!